Vad som hände

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) publicerade sitt årliga uttalande om gemensamma europeiska tillsynsprioriteringar den 13 oktober 2026. Det anger vad ESMA och de nationella tillsynsmyndigheterna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kommer att granska närmast när de går igenom årsredovisningarna för 2026 från bolag som är noterade på reglerade marknader i EES. ESG Today rapporterade om det den 19 oktober. Vi har kontrollerat uppgifterna nedan mot ESMA:s eget pressmeddelande och själva uttalandet.

Uttalandet omfattar finansiella rapporter, digital inlämning och hållbarhetsrapportering. För hållbarhetsrapporter anger det två prioriteringar:

  • Väsentlighet. Företag bör fortsätta att förbättra sin dubbla väsentlighetsbedömning, bedöma negativ påverkan lika noggrant som positiv och omfatta konsekvenser, risker och möjligheter i den egna verksamheten och i värdekedjan uppströms och nedströms.
  • Sammanhängande information. Det ett företag säger om sina konsekvenser, risker och möjligheter ska tydligt kopplas till dess policyer, åtgärder, mål och nyckeltal. ESMA säger att detta gäller alla ämnen, men för 2026 kommer tillsynsmyndigheterna att fokusera på ESRS E1 Klimatförändringar och S1 Egen personal.

När det gäller klimatmål tar ESMA bland annat upp:

  • Målen ska vara mätbara, tidsbundna och resultatinriktade, med metodinformation för varje mål.
  • Om ett minskningsmål för växthusgaser inte täcker hela inventeringen bör företaget förklara det.
  • Om en fråga omfattar både den egna verksamheten och värdekedjan men policyn, åtgärden eller målet bara omfattar den egna verksamheten, bör det tydliggöras.
  • Ändringar av ett basår ska förklaras, med förbättrade uppskattningar för scope 3 som ett exempel.
  • Absoluta värden, inte bara intensitet, om inte standarderna säger annat, och inga lösa formuleringar om ”vetenskapligt baserat” eller ”1,5 grader” utan att förklara hur.

2026 är också ett övergångsår: företag kan rapportera enligt de ursprungliga ESRS (i ändrad lydelse), de förenklade ESRS eller den ursprungliga uppsättningen med angivna lättnader, och bör ange vilket de använt.

Vad det betyder för ett litet brittiskt företag

Det här är ingen ny regel för brittiska bolag. Det är vägledning till emittenter som är noterade i EU och deras revisorer om vad tillsynsmyndigheterna kommer att granska, och den säger inget direkt om leverantörer. Brittiska småföretag har inga skyldigheter enligt den.

Effekten på dig är indirekt. Dina utsläpp är en del av kundens scope 3. Om en EU-noterad kund pressas att visa hur dess klimatmål omfattar värdekedjan och att förklara förändringar till följd av bättre uppskattningar av scope 3, är den självklara källan till bättre uppskattningar dess leverantörer. En leverantör som i dag får en kort årlig fråga kan alltså börja få mer detaljerade förfrågningar: siffror för scope 1 och 2 med metod, den andel som kan hänföras till kunden och om du har ett mål och vad du gör för att nå det. Vi kan inte säga när eller hur mycket; det kommer att variera mellan kunder.

Samma mönster är redan vanligt bland brittiska och amerikanska kunder. Våra inlägg om vad kunder rimligen kan begära och hur du besvarar en kunds klimatenkät handlar om själva förfrågningarna.

Ett räkneexempel

Ta en exempelleverantör som använder 40 000 kWh el och 60 000 kWh gas per år. Med den brittiska regeringens faktorer för 2026 blir det omkring 5,24 ton CO2e från el (platsbaserat) och 10,94 ton från gas: omkring 16,18 ton i scope 1 och 2 totalt. Om en EU-noterad kund står för 15 % av omsättningen hamnar vid en fördelning efter intäkter omkring 2,43 ton i kundens scope 3. Ange siffran tillsammans med metod, faktorår och period, så att kundens revisorer kan se var den kommer ifrån.

Vad du ska göra nu

  1. Ha ett klimatavtryck för innevarande år. Scope 1 och 2 för ditt senaste räkenskapsår, med metoden (GHG Protocol), faktoråret och om scope 2 är platsbaserad eller marknadsbaserad. Vår steg-för-steg-guide till klimatavtrycket går igenom det.
  2. Känn till dina viktigaste kategorier i scope 3, även om du bara har mätt några av dem. Se guiden till kategorierna i scope 3.
  3. Sätt ett enkelt mål: ett basår, ett målår och en absolut procentuell minskning. Om en kund ber om ett vetenskapligt baserat mål, läs vad du gör när en kund ber dig sätta ett.
  4. Skriv en kort åtgärdslista med datum: de få förändringar som faktiskt påverkar din siffra.
  5. Håll metoden stabil från år till år, och förklara varför om du ändrar ditt basår. Vårt inlägg om när ett basår för klimatredovisning ska räknas om tar upp detta.

Så hjälper Carbon Recycling

Carbon Recycling beräknar dina utsläpp i scope 1, 2 och 3 från räkningar, körsträckor och utgifter med den brittiska regeringens omräkningsfaktorer, och dess rapporter för SECR och Carbon Reduction Plan redovisar metoden och faktoråret. Rapporten för Carbon Reduction Plan låter dig ange ett basår, ett mål samt genomförda och planerade minskningsåtgärder, och följer upp varje senare år mot basåret, vilket är det mål och den åtgärdslista en kund i EU kommer att fråga om. Den kostnadsfria svarsbanken för leverantörsenkäter gör om dina siffror till modellsvar, inklusive en intäktsbaserad andel av ditt scope 1 och 2 för en kunds räkning.